Vad betalar du för att jobba?

Ja, just precis...
Ja, arbetet ger oss trygghet och vi har förmåner i form av pension och kanske andra förmåner. Men vad är baksidan? Vi får ju inte det här gratis…Med reservation för att det är olika för olika personer beroende på vilket arbete du har och vilken arbetsgivare du har, så finns det ändå en hel del som är gemensamt för de flesta. Och eftersom det här vänder sig till högkreativa konstnärssjälar, utgår jag ifrån att det du har kan ses som ett slags brödjobb. (Även om det är på heltid, du har en utbildning i paritet med det du gör, och att du kanske till och med gillar ditt jobb. Och om så är fallet är det bara att gratulera!)

Så, vi säger att du håller på med någon typ av skapande verksamhet. Du skriver manus, du skriver och/eller framför musik, du målar, skulpterar, fotograferar, skådespelar, regisserar, komponerar. Du jobbar som stuckatör eller skribent/journalist. Du kreerar. Är kreativ. På ett eller annat sätt. Du har ett brödjobb som betalar för hyra och mat. Eller du är företagare inom någon typ av konstnärlig verksamhet, men du kan inte vara det på heltid (än). Du måste ha också ha ett brödjobb bredvid för att betala hyra och mat.

Vad behövs för att jobba? Kom nu ihåg att allt inte gäller alla, men rent generellt gäller:Du behöver kläder till jobbet. Det är en kostnad och det tar också tid att anskaffa de här kläderna.Du behöver mat på jobbet. Oftast lunch, och såvida du inte har med dig matlåda är det en stor årlig extrakostnad bara det.Du behöver resa till och från jobbet. Just nu är många i det läget att de kan jobba hemifrån och slipper resandet, men det finns inget som talar för att detta ska bestå. Så. Räkna ändå med resor till jobbet. Har du bil som du måste ha för att ta dig till jobbet, är det en stor utgift. Kan du cykla eller gå är du riktigt lyckligt lottad.Tänk på vilken tid detta tar. Att göra matlådor, köpa kläder. Inte minst resorna. Och på tal om tid. Du behöver ställtid för att åka till jobbet. Planering med resor, övriga familjemedlemmar och så själva den effektiva restiden. När du kommer hem behöver du vila och koppla av. De flesta går inte raka vägen från jobbet och sätter sig och skriver på sin roman, målar på sin tavla, tar fantastiska foton, hoppar in i en produktion där du ska skådespela, kör en konsert eller vad det nu kan vara för kreativt som just du håller på med. Orkar du på vardagskvällarna efter jobbet är du lyckligt lottad.

Vad kostar arbete?

Det här exemplet har jag lånat från Vicki Robin. Alla exempel nedan beräknas per månad. Byt ut siffrorna mot dina egna.

Börja med att räkna ut din ”vanliga” timlön genom att ta din lön och dela med antalet timmar du jobbar, tex 20,000 kronor i månaden /160 arbetstimmar i månaden. ( 40 timmar /vecka, gånger 4 veckor).20,000/160=125125 kronor är då det du har i timman. Ta fram papper och penna eller öppna en ny Word, Excel eller Google-fil i din dator. Börja med att skriva ner alla kostnader du har för att du jobbar. Hur mycket pengar lägger du per månad / år på att ha den klädsel ditt arbete kräver?

Hur mycket tid lägger du på att skaffa de kläder du behöver till ditt arbete?
Hur mycket pengar lägger du varje månad på att ta dig till och från jobbet? Räkna med allt. Har du bilen till jobbet bör du räkna både på drivmedel, slitage och värdeminskning av bilen, samt eventuella lån med ränta du har på bilen.
Hur mycket tid lägger du varje månad på att ta dig till och från jobbet?
Sjukdagar som är jobbrelaterade. Inkomstbortfall, hur mycket?
Luncher och fika som är jobbrelaterade och som rent konkret är en merkostnad
Ställtid du behöver på morgonen och när du kommer hem för att förbereda dig för jobbet respektive vila när du kommer hem från jobbet.
Hur mycket pengar lägger du på att ”koppla av” från ditt jobb? Exempelvis kan det handla om att köpa vin eller annan alkohol för att du ”behöver gå ner i varv”, eller en viss sorts mat, tex snabbmat och/eller godis för att antingen ge dig själv en belöning för att du jobbat på ett jobb du inte gillar, eller för att trösta dig av samma anledning. Snacks, mat och godis är en ökande utgiftspost för de flesta i Sverige, och kostar mellan 5000 kronor till upp till 20,000 kronor per person och år, lite beroende på hur man räknar. Det är stora summor oavsett. Sedan åker du på en alldeles för dyr semesterresa som du ju ändå är värd efter allt slit. Till den behöver du nya kläder för att se presentabel och chic ut på kvällarna på ditt all inclusive hotell. Sedan har vi detta med shopping, som är ett väldigt vanligt sätt att koppla av på.

Räkna ihop alla utgifter ovan som är arbetsrelaterade och är relevanta för dig.
Exempel Säg att du lägger 600 kr i månaden på kläder du måste ha i jobbet. (Enligt konsumentverket lägger vi ca 600/månad på kläder. Jag gissar att om man inte behöver vara presentabel varje dag på jobbet sjunker den siffran). Vidare kostar dina resor 2000 kronor i månaden. Låt säga att du går ut och äter 3 dagar i veckan. För en 80 kronors lunch blir det en kostnad på 960 kronor per månad. 600 Kläder +2000 resor+ 960 mat = 3560 kronor.

Räkna ut alla extratimmar som är jobbrelaterade som nämndes ovan. Låt oss göra det enkelt i just det här exemplet och endast räkna resetid. Låt oss säga att du reser 1,5 timme per dag, dvs 45 minuter enkel resa. Det blir ca 30 timmar i månaden. Lägg dem till din arbetstid. Dra ifrån alla utgifter från din månadslön. Där har du din verkliga timlön. I ovanstående fall blir det 20,000 (lön) -3560 (div kostnader enligt exemplet) = 16,440 kronor. Vi lägger dessutom till 30 timmar på arbetstiden vilket blir 160 timmar plus 70 timmar i restid, alltså 160+70 = 230 timmar i månaden. Nu har vi helt plötsligt ett helt nytt scenario som ser ut som följer:16,440 (som är vår nya månadslön) /230 (som är vår nya arbetstid) = 71,47 så låt oss vara generösa och avrunda uppåt. Du tjänar alltså egentligen 71,50 kr/timma i det här exemplet. Det är en rätt stor skillnad, eller hur? Närmare bestämt 8,560 kronor i månaden.

Nu har du något att fundera på... Använd dina egna siffror och kolla hur stor del av din lön som ”försvinner”. Det är lätt att skapa sig en relativ bild, även om vissa siffror inte blir absoluta.

OBSERVERA! Jag har i mitt exempel inte lagt till ställtider, vilotider, utgifter för tröst/belöning/varva ner. Jag har heller inte lagt till inkomstbortfall pga. sjukdom, utan nöjde mig med kläder och resor. Det är ju det absoluta minimikravet, även om just du kanske har lägre utgifter för just detta. Siffran om sjukdom och inkomstbortfall är också svårare, då den är olika för olika personer och somliga har en försäkring som täcker mellanskillnaden. Den försäkringen kostar också pengar. Jag pratar också om sjukdom som är relaterat till ditt jobb, vilket kan vara svårt att veta. Blev jag smittad av någon på jobbet? Blev jag sjuk för att jag jobbat för mycket? Du fattar min poäng.

Vad skulle hända med de här siffrorna om du låt oss säga som exempel skulle gå ner från 100% i arbetstid till 75%? Om du tex tar en ledig dag i veckan, hur skulle det påverka dina siffror? Hur mycket skulle du egentligen förlora? Om du tog ett större kliv? 65%? 50%? Hur skulle det påverka dig? Ditt skapande? Din frihet? Ditt liv? Din tid?

Lyfter du blicken och är lite kreativ runt ditt penga-tänk kanske du vill använda dig av ett eller flera sparhacks. Lunchlåda istället för restaurang, åka kollektivt istället för att ta bilen, är två väldigt effektiva och tydliga exempel på hur man kan spara in pengar. Mycket pengar. Det finns många fler exempel och konkreta saker du kan göra. Lägger vi sedan till ett månadssparande i aktier kan det mycket väl hända att du kan kompensera mer än väl för det du är rädd att förlora. Du har en icke förnybar resurs. Det är din tid. Byt den tiden med integritet och medvetenhet. Du kommer få att lyckligare liv. Och ha mer pengar.

Vackra penga-hälsningar Gunilla